Praktiknära forskning inom idrott och hälsa är ett forskningstema vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Ämnesföreträdare är professor Håkan Larsson.
Ladda ner rapporterna inom projektet Praktiknära forskning inom idrott och hälsa, skivna av lärare ute på fältet.
Nedan följer en artikel "Praktiknära forskning för lärare – en möjlighet till utveckling!" av Åsa Liljekvist som publicerats i tidskriften Idrott och hälsa nr 4 - 2008.
Varför behöver lärare forska?
Om vi börjar med vad begreppet forskning egentligen står för så innebär det – enkelt uttryckt – att
- man tar fram ny kunskap om ett visst fenomen
- man undersöker detta fenomen på ett systematiskt sätt
- man dokumenterar den nya kunskapen skriftligt så att andra kan ta del av den
Som lärare tar du förstås ständigt fram ny kunskap i din yrkesvardag, och du har en stor mängd ”tyst kunskap”. Skillnaden är att detta vardagliga ”undersökande” inte sker så systematiskt och sällan dokumenteras så att kunskapen kan förmedlas till andra.
Att lärare systematiskt undersöker sin verksamhet och dokumenterar det de gör tror jag är viktigt för att ämnet idrott och hälsa ska kunna fortsätta utvecklas.
Forskning och utvecklingsarbete kan gå hand i hand, genom att man som forskande lärare börjar skärskåda den egna undervisningen på ett mer kritiskt sätt.
För att detta ska hända underlättar det om forskningen handlar om didaktiska frågor, det vill säga vad undervisningen ska innehålla, hur den ska genomföras och varför den ska se ut på det vis som den gör.
Man kan också tänka sig att de didaktiska frågorna ställs i relation till elevernas lärande. Vad är det egentligen som eleverna lär sig i ämnet idrott och hälsa och hur går detta till? Vad ska de egentligen lära sig och hur kan man bedöma att de också lär sig detta?
Att forska om sin egen verksamhet handlar inte bara om att samla in information, utan kretsar i stor utsträckning också kring frågan: ”Vad sysslar jag med egentligen?”
Vad är praktiknära forskning?
Traditionellt sett går forskning till så att forskare, som vanligtvis inte arbetar i den verksamhet som ska studeras, ”kommer in” och samlar in sitt material (som kan vara frågeformulär, intervjuer, observationer eller dokument). Därefter analyseras materialet ”någon annanstans”.
Detta innebär att de som arbetar i den verksamhet som utforskas har väldigt små möjligheter att påverka vilka frågor forskningen grundar sig i.
En grundläggande idé med praktiknära forskning är istället att frågorna ska ta sin utgångspunkt i praktiken, det vill säga i den verksamhet som ska utforskas.
Man kan sammanfatta praktiknära forskning på följande sätt:
- Den utgår från de frågor och idéer som läraren själv har – det är dina behov som styr
- Den genomförs av läraren själv – det är du som är expert på just din verksamhet
- Forskningsresultaten ska vara användbara för läraren – du ska få hjälp att utveckla och förbättra din undervisning
Vilka skäl finns för att göra en studie?
Syftet med att göra själva studien är förstås att få fram ny kunskap om ett visst fenomen. Men skälen till att man vill göra den är något annat; det handlar om varför jag vill få fram denna kunskap och vad jag kan använda den till. Det övergripande skälet är självskrivet: att utveckla en verksamhet ur någon aspekt, t.ex. min lärarroll, min undervisning eller ämnet som helhet. Men på vilka sätt kan då den nya kunskapen användas för att bidra till en utveckling?
Ifrågasätta och kritiskt granska
Ett sätt som kunskapen kan komma till användning är för att få syn på något nytt eller se det välbekanta med nya ögon: att ifrågasätta det som kan verka självklart. Det gör t ex studier av lärarens kommunikation gentemot eleverna.
Man tycker kanske att man kommunicerar på ett någorlunda likvärdigt sätt med alla elever. Med hjälp av systematiska observationer kan man exempelvis undersöka hur mycket uppmärksamhet och vilken typ av uppmärksamhet (negativ, positiv, neutral) olika elever får.
Ta fram argument för förändring
I de fall då man tror sig veta att en förändring vore bra för verksamheten men inte är säker, kan studier göras för att prova och utvärdera den.
Det kan framför allt vara användbart i de fall då andra måste involveras i beslutet att genomföra en förändring. Det skulle kunna handla om sammansättningen av grupper med avseende på, exempelvis, lämpligt antal elever eller hur man kan blanda åldrar.
Lösa ett specifikt problem
För alla lärare kommer tillfällen när man upplever specifika svårigheter man behöver hantera, t ex att förbättra gruppklimatet i en speciell klass eller att få eleverna att tycka bättre om ett visst moment i undervisningen.
Dans kan vara ett exempel på ett sådant moment som ibland ogillas av vissa elever. För att förändra en sådan situation kan man undersöka och jämföra elevernas inställning till dansundervisningen när den bedrivs på olika sätt; ihop med kontaktövningar, som fri improvisation, etc.
Vad kan man undersöka?
Att ställa sig frågan ”vad vill jag undersöka?” är att bestämma sig för vilket studieobjekt man ska ha i sin studie. Några av de vanligaste studieobjekten för praktiknära forskning i skolan är den egna lärarrollen, eleverna och specifika inslag i undervisningen.
Den egna lärarrollen
Eftersom idrottslärare ofta är själva när de undervisar har de generellt sett ganska små möjligheter att få återkoppling på sin lärarroll av andra vuxna. Då kan ett sätt att ändå utvärdera sin egen lärarroll vara att göra det själv genom olika studier.
Här följer några exempel på forskningsfrågor som fokuserar på läraren:
- Hur mycket positiv och negativ uppmärksamhet ger jag som lärare till flickor respektive pojkar?
- Finns det något samband mellan min uppmärksamhet till eleverna och deras betyg? Får t.ex. elever med höga betyg mer positiv uppmärksamhet?
- Vad fokuseras lärarens uppmärksamhet mest på? Är det t.ex. utförandet av rörelser, ordning och uppförande, motivation och arbetsinsats?
- Hur ser min återkoppling till eleverna ut? Är den t.ex. mest konkret eller generell, och riktas den till individer eller till hela gruppen?
- Vilka normer och värden kommunicerar läraren till eleverna? Vad är det som betonas: prestation eller upplevelse, fysisk aktivitet eller lärande?
Eleverna
Man skulle kunna säga att lärare alltid har eleverna som studieobjekt i det vardagliga arbetet, eftersom det är en del av läraruppdraget att utvärdera deras kunskaper och förmågor och förmedla detta vid betygssättning och/eller utvecklingssamtal.
Men det är kanske inte lika vanligt att sådant som elevernas åsikter om ämnet idrott och hälsa, deras sociala handlingar eller deras självuppfattning är föremål för lärarens ”utvärderande blick”.
När eleverna är studieobjekt kan man t.ex. undersöka:
- Elevernas självvärdering av sin motoriska förmåga jämfört med vad de faktiskt klarar
- Kränkande handlingar mellan elever – hur, när och mellan vilka elever?
- Etiska ställningstaganden: hur agerar eleverna när ”kritiska” situationer uppstår under lektionen?
- Vad anser eleverna att man ska lära sig på idrottslektionerna?
- Vilka områden anser eleverna är viktiga för bedömning och betygssättning?
Specifika inslag i undervisningen
Att systematiskt pröva olika innehåll och metoder under lektionerna för att sedan utvärdera effekten av dem är ett mycket konkret sätt att förbättra sin undervisning. Det kan t ex handla om:
- Vilken effekt får kontaktövningar i samband med dansundervisning på elevernas upplevelse?
- Kan användning av musik påverka den fysiska aktivitetsnivån hos eleverna?
- Vilket ger den bästa inlärningen av kärnkast: att leka kastlekar eller träna kastteknik?
- Hur kan jag på bästa sätt ge eleverna återkoppling vid specifik rörelseinlärning? Ex: muntligt, med speglar eller med videokamera
- Ger det lika bra inlärningseffekt att ge eleverna material i text och bild som att instruera rörelsen själv?
För dig som vill gå vidare
Vill du ha hjälp med att genomföra ett eget forskningsprojekt? På GIH finns möjligheter till olika former av stöd. Ett sådant är våra fristående kurser i idrott på c- och d-nivå. I dem ingår dels att läsa vetenskapsteori och forskningsmetodik, dels att genomföra en studie och redovisa den i form av en uppsats. Handledning ges kontinuerligt under arbetets gång.
För dig som dessutom är eller vill bli en av GIH:s lokala lärarutbildare (kallades tidigare handledare) finns flera andra möjligheter att få hjälp på olika sätt, t.ex. i form av handledning och i vissa fall även kortare projektanställningar. Kontakta Jane Meckbach, ordförande i GIH:s lärarutbildningsnämnd.
Om du bor i andra delar av landet, så kan du kontakta närmaste högskola eller universitet för att se om de har någon liknande verksamhet.
Åsa Liljekvist är idrottslärare från början men har "sadlat om" och arbetar nu sedan fem år tillbaka med forskningsfrågor på GIH samtidigt som hon går forskarutbildningen i pedagogik. Under denna tid har hon bland annat undervisat och handlett lärarstudenter och verksamma idrottslärare i hur man planerar och genomför forskningsprojekt.
Alla exempel i texten är hämtade från forskningsprojekt som har genomförts på GIH:s kurser, antingen på lärarprogrammet eller på den fristående kursen ”Praktiknära forskning” som har haft verksamma idrottslärare som deltagare.
Rapportserie
Ladda ner rapporterna som skrivits av lärare som arbetat med praktiknära forskning.