Fysisk aktivitet, stillasittande och riskfaktorer för hälsa

Nya hot mot vår hälsa - vad betyder stillasittande, brist på fysisk aktivitet och dålig kondition för risken att bli överviktig och drabbas av hjärtkärlsjukdom?

Bakgrund

Regelbunden fysisk aktivitet och träning samt bra kondition är några av våra viktigaste och mest allmänverkande livsstilsfaktorer. Fysisk aktivitet och stillasittande har hittills betraktats som två ytterligheter av samma beteende. Emellertid, nyligen publicerade studier visar dock att längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, innebär hälsorisker. Stillasittande innebär en begränsning av vardaglig lågintensiv fysisk aktivitet med ökad muskulär inaktivitet i kroppens stora muskelgrupper som följd. 

En annan viktig riskfaktor för hälsan, kopplad till livsstilen, är ett överskott av kroppsfett, framförallt när den är centrerat till buken. 

Vilken betydelse förhållandet mellan olika nivåer av fysisk aktivitet, stillasittande och övervikt har, är ofullständigt klarlagt, framförallt på lång sikt (≥10 år). Att studera dessa förhållanden är essentiellt för att kunna lyfta fram den fysiska aktivitetens och idrottens betydelse för framtida hälsa. 

Därtill är det känt att fysisk aktivitet, på grund av sin komplexa natur, är svår att mäta. Även kondition, som maximal syreupptagning, är i de flesta större studier såväl som i den kliniska vardagen praktiskt omöjlig att mäta. Det är även alltför riskabelt att utsätta alla för maximala arbeten. De metoder som i dagsläget används för att estimera de ovan beskrivna verkliga, svåruppmätta värdena, måste ytterligare förbättras. 

Syfte  

A) att studera hur sambandet mellan fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet och bukfetma har betydelse för riskfaktorstatus för svenska kvinnor och män på lång sikt (> 10 år).

B) därtill att vidareutveckla metoderna att mäta och utvärdera fysisk aktivitet/inaktivitet samt kondition.  

Genomförande 

I två tidigare tvärsnittstudier (10 år sedan) finns information kring fysisk aktivitet, hälsa och livsstil samt medicinska och fysiologiska tester. Deltagarna kontaktas igen, och en uppföljningsstudie kommer att genomföras. På detta sätt erhålls information om betydelsen av de ingående livsstilsvariablerna på lång sikt.  

Därtill har projektet just genomfört en metodstudie för att utvärdera och vidareutveckla metoden att mäta fysisk aktivitet och kondition som använts i ovanstående tvärsnittsstudier.  

Projektet bedrivs av Elin Ekblom Bak med handledare Professor Mai-Lis Hellénius KI, Professor emeritus Björn Ekblom GIH.